Före 1937
Redan på eftervintern och våren 1934 bygger ett gäng några kanoter uppe i ”Rotmosestaden” Kneippen där man hyrt lokal av Vesterdahls Kakelfabrik. Man byggde efter ritningar som man skickat efter och man skaffade det virke som behövdes. Spanten sågades ut och sattes upp på bädden. Ribborna nitaes fast på spanten och innerstävarna. Däcksbalkarna kom på plats, och så var det dags att spänna "lakan" över "skelettet". Madapolan kallades väven som sträcktes och nubbades fast i relingen. Sargbräderna basades och böjdes i en hemmagjord ånglåda och monterades runt sittbrunnsöppningen. Sedan oljades duken och trädetaljer fernissades. De första kanoterna sjösattes den 1:a maj vid gamla tullkammaren, där skärgårdsbåten Östern hade sin tilläggsplats.
1937
Klubben bildas 25/5 efter ansökan till Svenska Kanotförbundet.
Mötet hölls på Hugos Konditori i det gamla Sockerbruket Gripens fastighet på G:la Rådstugugatan och eldsjälen Bengt Widstrand blev klubbens första ordförande. Tidigare fanns 3-klubbar i länet: Linköping, Söderköping och Valdemarsvik.
Hugos konditori där Bråvikens Kanotklubb bildades 25/5 1937 i det gamla Sockerbruket Gripens fastighet på G:la Rådstugugatan
Grundare och initiativtagare till att bilda Bråvikens Kanotklubb: Bengt Widstrand och Stina Cederstrand. Ragnar Handell beskrev 1997 Bengt så här: "BKK's allt i allo, och mångårige ordförande, Bengt Widstrand, som varit den mest hängivne och intresserade ledaren i klubbens anrika historia. Han lade ned hela sin själ i föreningsarbetet, och honom kunde man ha förtroende för, och med största säkerhet alltid kunde träffa på här ute vid klubbhuset..."
Det var 33 medlemmar som nästan alla hade hembyggda kanoter. Kanoter hade byggts redan 1934 i en hyrd lokal som var Vesterdahls kakelfabrik i ”Rotmosestaden” bortom vattentornet i Kneipen. Det var i första hand långfärdskanoter ca. 8-10st som "Åland" och "Mona" men även lite smalare som "Nova" och "Junior". Bland byggarna märktes: Ragnar Handell, Bengt Widstrand, Börje Lindberg, Göte Ekström, Börje Tuner, Göte Henriksson, Nils Eriksson mfl.
Nils Eriksson med en av de första kanoterna av typen Åland.
Till förbundet anmäldes tävlingsdräkt; blå tröja med blå byxor och gul text.
Den första klubbflaggan ritades av Harry Karlsson.
Det var också första året man träffade Gert Fredriksson på en tur till Nävekvarn. Gert vann då en tävling som gick runt holmarna utanför Nävekvarn.
1938
Ett kanothus uppfördes i Aborreberg och under vintern byggdes ytterligare 15 kanoter i en lokal inne i staden vid Slottsgränd 19 på Saltängen. Dessa kanoter var av helbordlagda kanoter tävlings-modell bla. "Hajen" och "Strålen". Hajen var 5.20m lång och 52cm bred och vägde 17kg. Inriktningen var till en början långfärdspaddling och man hade inte några större framgångar på den första DM-tävlingen. Detta år kördes kanot-VM i Vaxholm och ett gäng åkte dit och blev inspirerade i tävlingspaddling.
Klubben låg strax väster om bäcken vid Aborreberg, och förutom kanotskjul så hade man en liten by av s.k. tältstugor av masonit och tältduk. Det första lotteriet anordnades för at förstärka kassan.
BKK gör uppvisning på "Vi Vill" på Strömsholmen i nya klubbdräkter som var mörkblå med egen sydda bokstäver och revärer i gult.
1939
De första varvsbyggda kanoterna LAXEN och HUXFLUX (vägde bara 12kg och kostade endast 175kr) köps av Max Anderssons Kanotbyggeri i Västerås.
Harry Karlsson ritar långfärdskanoten FIX som byggdes av träslaget Spruce (amerikansk gran som det spändes oljat råsiden). Kanoterna byggde man på V. S:t Persgatan 13.
Klubben anordnar DM och får sina första DM-mästare; Åke Hultgren, Arne Lövgren, Bror Andersson, Harald Bergh, Sture Lindh.
På Kungsholmen runt ställer Åke Hultgren till med en sensation och blir 3:a.
Andra namn i tävlingssammanhang på 30-talet var bla.: Vera Lindh, Ingrid Jakobsson, Rune Sandstedt, Börje Tuner, Ragnar Handell, Linne Sandin.
En dag i den lilla stugbyn vid Aborreberg.Det råder full verksamhet och ner mot sjön skymtar den ”Röda stugan”.
I maj 1939 var man med på ungdomsutställning och visade sina kanoter längs med strömmen inne i stan.
SM går i Hudiksvall och Ragnar Handell bjuder Gert Fredriksson på havregrynsgröt, vilket enligt Ragnar själv bidrog till att Gert vann SM.
En sportstuga anskaffas gm. Ragnar Handell, ”Svarta Grind” Högberga vid Rödmossen i närheten av Bärsjön vid Getå. Här har man mycket roligt och killarna fick danslektioner av tjejerna Vera Lindh, Stina Lundgren m.fl.. Man dansade till BellaMi på vevgrammofon. Historisk skidtur till stugan i -18° med Ragnar Handell, Hasse Olofsson och Kalle Möller. Hasse fick uppdraget att tända i kaminen och under sitt kämpande utbrister han ”hur kan man få igång eldsvådor egentligen?”.
Högberga sportstuga på vinterhalvåret; Inga Tollin, Vera Lindh, Ingegärd Svensson, Stina Cederstrand, Iris Karlsson och Anna-Lisa Eriksson